Jag har förlagt mitt hjärta.

Det ser ut ungefär såhär:

fast ca knytnävsstort.

Sist jag såg det var det väldigt trasigt och 

i stort behov av service.

Det är rött och

köttigt och

blodigt och

ja, sådär som hjärtan brukar vara;

Använt, missbrukat, utnyttjat, sönderslitet, plågat, sorgset, förtvivlat, miserabelt, drabbat, nedslaget, bedrövat och

alldeles alldeles underbart förlåtande!

Kanske hjärtat måste gå sönder för att öppnas upp?

Slås i tusen bitar!

Jag hoppas att det är så,

för oj vad mitt hjärta kan älska då!