Direktlänk till inlägg 22 oktober 2011
I min fantasi är du hos mig.
Jag sitter vid vattnet och målar av rötterna på ett papper.
Jag hör ljudet från dig innan du kommer.
Rädsla.
Så dumt egentligen.
Men utan den ingen spänning,
Ingen kittlande nervositet inför något nytt.
Något outforskat.
Hallå!
Lever livet,
eller hälsar demonerna på?
Har du gråtit någon gång utan att veta varför?
Jag gör det ofta.
Gråten finns alltid där och väntar på att jag ska se den.
Klok och road av stadsbrusets ständiga närvaro med
kaxiga blåmesar som
lever tråkigt två.
Jag spelar för dig i en rullande monolog som
endast jag hör.
Något som påminner om skådespel.
Det ger ett ramverk för något jag tidigare har gjort.
Jag gör en viss typ av musik och
sedan går jag var som helst.
Alltid får vi en uppfattning som vi inte tänkt.
Jag uppträder för dig.
Jag har skrivit ett drama där du och jag spelar
huvudrollerna.
Den har tre akter.
Jag undrar hur det låter i rymden,
Kanske som metall?
Jag fattar inte hur jag lyckades undvika det så länge som
jag gjorde och
att han inte frågade tidigare vad det var som var fel.
Vi kunde inte släppa varandra,
inte ens efteråt.
Alla snöflingorna smälter i min händer.
Jag har alltid gillat broarna men
vattnet skrämmer mig.
Det finns en annan frihet ute och
människor som inte annars skulle nås hör vad jag säger.
Vi väljer att lyssna.
När jag sätter på mig lurarna hör jag bara det jag vill höra.
En meningslös diskussion i en värld av ljud.
Tvivel blandat med förhoppning på rosa sockervadd; är du den jag väntat på? Jag är redan kär i dina ord, men behöver känna och lukta på din kropp. Tiden mellan nu och då är så ofantligt lång. Envisa dagar och vakna nätter, dämpar min otåliga väntan. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 | 9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 | 23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|