jkb

Direktlänk till inlägg 22 oktober 2011

En spark

Av Jenny Katarina Boquist - 22 oktober 2011 23:04



I min fantasi är du hos mig.

Jag sitter vid vattnet och målar av rötterna på ett papper.

Jag hör ljudet från dig innan du kommer.


Rädsla.

Så dumt egentligen.

Men utan den ingen spänning,

Ingen kittlande nervositet inför något nytt.

Något outforskat.


Hallå!

Lever livet,

eller hälsar demonerna på?


Har du gråtit någon gång utan att veta varför?

Jag gör det ofta.

Gråten finns alltid där och väntar på att jag ska se den.


Klok och road av stadsbrusets ständiga närvaro med

kaxiga blåmesar som

lever tråkigt två.


Jag spelar för dig i en rullande monolog som

endast jag hör.

Något som påminner om skådespel.

Det ger ett ramverk för något jag tidigare har gjort.


Jag gör en viss typ av musik och

sedan går jag var som helst.

Alltid får vi en uppfattning som vi inte tänkt.


Jag uppträder för dig.

Jag har skrivit ett drama där du och jag spelar
huvudrollerna.

Den har tre akter.


Jag undrar hur det låter i rymden,

Kanske som metall?


Jag fattar inte hur jag lyckades undvika det så länge som
jag gjorde och

att han inte frågade tidigare vad det var som var fel.

Vi kunde inte släppa varandra,

inte ens efteråt.


Alla snöflingorna smälter i min händer.

Jag har alltid gillat broarna men

vattnet skrämmer mig.


Det finns en annan frihet ute och

människor som inte annars skulle nås hör vad jag säger.

Vi väljer att lyssna.

När jag sätter på mig lurarna hör jag bara det jag vill höra.

En meningslös diskussion i en värld av ljud.


 


Ord
 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Jenny Katarina Boquist - 18 maj 2014 20:03


Det är märkligt, hur du fortfarande ställer krav på mig, att jag ska rätta mig efter dig. Det är aldrig: Vi kan väl ta hänsyn till varann. Men alltid: Det vore bra om min vilja bara försvann. Du vill ha kontroll, över mig. Men har d...

Av Jenny Katarina Boquist - 18 maj 2014 17:34


Invanda beteenden och fraser som kroppen gör utan mig. Roliga meningar som för alltid är förstörda pga dig. Ord som bara kommer som ett reflexslaget knä ur min mun, men när hjärnan fattar blir orden till sura uppstötningar. Jag vill inte säga...

Av Jenny Katarina Boquist - 4 maj 2014 20:40


  Jag har förlagt mitt hjärta. Det ser ut ungefär såhär:   fast ca knytnävsstort. Sist jag såg det var det väldigt trasigt och  i stort behov av service.   Det är rött och köttigt och blodigt och ja, sådär som hjärtan brukar va...

Av Jenny Katarina Boquist - 1 december 2013 13:00

Tvivel blandat med förhoppning på rosa sockervadd; är du den jag väntat på? Jag är redan kär i dina ord, men behöver känna och lukta på din kropp. Tiden mellan nu och då är så ofantligt lång. Envisa dagar och vakna nätter, dämpar min otåliga väntan. ...

Av Jenny Katarina Boquist - 25 september 2012 21:45


    Tankar jag inte vill tänka men tänker ändå. Av gammal vana finns du hos mig, varje morgon när jag vaknar. Vid varje andetag jag andas, känner jag doften av dig. Jag var lycklig då. Med dig. Din röst är mitt absoluta favoritljud. När du låg br...

Presentation


Ord och några visor
Av mig
Om mig
Med mig
Från mig
Ur mig
Punkt

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2011 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Jag

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ jkb med Blogkeen
Följ jkb med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se